Diskussionen ”hur gör vi svensk hockey bättre” slutar aldrig att snurra. De senaste åren har resultaten på junior- och senior-VM heller inte varit tillräckligt bra.
I en stor intervju med Hockeysverige.se berättar Juniorkronornas förbundskapten Magnus Hävelid om sina visioner för svensk hockey.
- Allt yngre spelare i juniorserierna: ”Tror att alla är med på att han gör J20-serien bättre”
- ”Det är ett sätt för oss att konkurrera med USA och Kanada”
- Avsaknaden av guld i junior-VM: ”Jag tycker att det ska trigga oss”
- Kängan mot svensk media: ”Det är ingen bra utveckling”
- Okonventionella förslaget: Liten rink på landets NIU-gymnasium.
Foto: Bildbyrån.
Juniorsäsongerna lider mot sin ända när vi nästa helg går in i finalhelgen på J18 och J20. Under säsongen har också, sedvanligt, flera av de största svenska talangerna spelat i serierna. Inte minst Ivar Stenberg och Viggo Björck har gjort stor succé i J20 Nationell.
Men samtidigt pratas det på flera håll om att juniorserierna i Sverige är sämre än någonsin. Där många anser att allt yngre spelare kommer upp tidigare och tidigare, vilket urholkar kvalitén på serien.
Magnus Hävelid, som är förbundskapten för Juniorkronorna, håller däremot inte med om allt i den beskrivningen.
– Jag har följt serien länge och jag kan inte säga att den är sämre nu än vad den har varit tidigare. Det där är bara en subjektiv bedömning som folk har när de ser på matcherna. Det är en ständigt pågående diskussion där vi kan gå tillbaka 20 år. Ju bättre spelare vi producerar desto snabbare kommer de upp. Men jag tycker heller inte man ska ta upp en spelare bara för att, säger 53-åringen. En tumregel kring ett J20 lag, enligt mig, är att ha 75 procent J20 spelare och 25 procent J18 spelare. Och då menar jag inte förstaårsjuniorer.
”Tror att alla är med på att han gör J20-serien bättre”
Just den här säsongen är det också en 08:a i just Viggo Björck som har varit seriens kanske genomgående bästa spelare. När vi summerar den står jättetalangen också som poängkung.
– Om vi tar Viggo Björck som exempel tror jag att alla är med på att han gör J20-serien bättre. Exceptionella förstaårsjuniorer, som gör J20 serien bättre, ska ju så klart spela där. Sen kanske vissa lag har spelat förstaårsjuniorer mer än vad som är brukligt. När man dessutom lovar spelare istid i en rekryteringsprocess, då blir det väldigt fel, tycker jag.
Det har också pratats om att eventuellt sätta en gräns på hur många U18-spelare man får ha med i J20.
– Att reglera för mycket kan lätt slå krokben på oss själva. Spelarna är i en ålder där utvecklingen kan gå oerhört fort. Titta på Ivar Stenberg som ett exempel. Från J20 till ordinarie i SHL under en och samma säsong, trots att han är J18 spelare. Men det är bra att diskussionen förs kring framför allt förstaårsjuniorer. Men Viggo Björck och några till har hjälpt att göra J20 serien bättre, det bör man ha i åtanke när man diskuterar det här.
Magnus Hävelid om svensk hockey: ”Det är ett sätt att konkurrera”
Samtidigt som kritiken mot juniorserierna ökar hade vi i Sverige inte en enda första runda i den senaste draften. Det kombinerat med ett par mindre bra resultat i junior-VM har fått många att ställa sig frågan hur svensk hockey, som utvecklarland, mår.
Hur allvarligt är det att det inte var en enda första runda?
– För svensk hockeys del är det jätteviktigt att vi har x-antal första rundor och x-antal andra rundor varje draft. De spelarna vet vi, generellt, kommer att spela många matcher i NHL och vara nyckelspelare i Tre Kronor. Har vi inga spelare som går tidigt i en draft, så kommer inte heller Tre Kronor att vara konkurrenskraftiga på lång sikt. Så vi måste alltid ställa oss frågan, ”hur får vi fram fler första- och andra rundor?”
Foto: Bildbyrån.
USA och Kanada har varit, och är även i dag, ångloken i hockeyvärlden. Kanada har 14-15 första rundor i snitt och USA ligger strax under det. Just USA har också vunnit det mesta på juniornivå de senaste åren. Speciellt med en gyllene 04- och 05-kull.
– Tittar man på 4 Nations och USA och Kanadas lag är det många första rundor. Tittar vi på Sveriges lag spelade många i U16-landslaget och är också första rundor. Det här är de exceptionella spelarna, så hur får vi fram sådana? En påminnelse är att flera av dessa spelare började sin hockeykarriär i en liten förening. Så tillgänglighet på orten och vikten av att alltid arbeta hårt med rekrytering och behålla, är A och O. Det är ett sätt för oss att konkurrera med USA och Kanada som är stora länder och har många spelare
”Vi är bra på att få fram late bloomers”
I U18-VM har Sverige sex raka medaljer. Men på J20- och seniornivå går det tyngre där gulden inte kommer riktigt så frekvent som många hade hoppats på.
Hur kan vi göra för att konkurrera på ett bättre sätt i längden?
– Vi är bra på att få fram late bloomers i svensk ishockey, både till NHL, SHL och Hockeyallsvenskan. Här har våra ishockeygymnasier spelat en oerhört viktig roll. Snittåldern för Hockeyallsvenskan och SHL är 26 till 27 år. Att som spelare orka hålla i med träning och matchning i olika miljöer över tid, är något vi behöver uppmuntra ännu mer. Ta en sådan som Linus Johansson i Färjestad som ett exempel. Många ger upp för tidigt.
Just i junior-VM har det varit torrt på guld ett tag. Det senaste kom 2012, det blott andra svenska guldet i turneringens historia.
Finland springer iväg med gulden: ”Det tycker jag ska trigga oss”
Magnus Hävelid har nu haft huvudansvaret för Juniorkronorna under de senaste turneringarna. Där det har blivit två fjärdeplatser och ett silver.
Vad säger avsaknaden av guld om svensk hockey?
– Vi har varit i final flera gånger men bara vunnit två gånger. Helt klart ska vi inte vara nöjda med att vi inte vunnit fler gånger. Att USA och Kanada vinner regelbundet är ju framförallt för att dom har ett mycket större urval än oss och att U20-VM oftast spelas på deras hemmaplan. Men Kanada har ju förlorat två kvartsfinaler på raken nu, det har aldrig hänt tidigare. Det visar att även Kanada har utmaningar i sitt system.
Fast det är inte bara Kanada och USA som vinner gulden. För under 2010-talet tog Finland hem tre guldmedaljer.
De lyckas ju ändå klart bättre?
– Ja, de hade en period mellan 2014 och 2019 där de vann tre gånger. Jag tycker att deras guld ska trigga oss, om de kan så kan vi.
Den kortsiktiga framgången: ”Där måste jag få till det”
Det finns också flera ingångsvinklar i att gulden inte kommer för Sverige. Den ena är så klart den långa diskussionen där vi kan börja rota i kulturer och system som sätts när spelarna är unga. Men så finns det också den kortsiktiga vinkeln.
Den som Magnus Hävelid jobbar med under sina få samlingar under säsongen och veckorna när mästerskapet sker.
– Jag vet att vi måste överträffa oss som lag för att vinna. I en kort turnering så måste allt stämma för att kunna rå på framförallt Kanada och USA. Det räcker med att vi har någon nyckelspelare borta, så minskar våra chanser betydligt jämfört med Kanada och USA, som har ett mycket större urval. Men i idrott kan allting hända och i min roll som förbundskapten måste vi få till det just där och då. Det är ju något Finland har lyckats med. Och kan Finland kan vi, det är min övertygelse.
Hur ser du på den senaste turneringen?
– Vi var ett mål ifrån att gå till en andra raka final. Istället blir vi fyra och då blir jargongen ”fan vad dåligt allt är”. Medialt får man vara beredd på kritik i det här jobbet men jag kan tycka att media letar fel i vissa avseenden. Det finns en tendens att det också eskalerar mot enskilda spelare. Det är ingen bra utveckling, säger Magnus Hävelid och utvecklar:
– Det påminner till viss del om slutspelet i SHL. Ibland handlar allt i tv och tidningarna om domarna och alla felaktiga beslut de tar. Att det har varit många intressanta detaljer i spelet under matchen, det verkar inte vara en prioritet att prata eller skriva om. Kanada åker ur i kvartsfinal för andra året i rad, då kan jag förstå att man får mycket kritik. Tittar man på statistiken så tar vi medalj vartannat år på U20, det tycker jag är bra. Men självklart är ambitionen att få till en fullträff och vinna guld.
Förslaget: ”Hälften av HG-passen på liten rink”
Men sen finns den tidigare nämnda långsiktiga satsningen mot resultat. Där det snarare kommer till den grundläggande utbildningen som spelarna får hemma i sina klubblag.
Magnus Hävelid menar att träningstiderna på ett hockeygymnasium är svåra att justera, eftersom det är skolan som bestämmer hur mycket tid vi kan träna på skoltid. Samtidigt som klubbarna har satsat på fler tränare och bättre kvalité på träningarna.
Foto: Ronnie Rönnkvist.
Så vad kan vi göra för att ta nästa steg? Där har förbundskaptenen ett oortodoxt förslag.
– Jag tror att nästa stora steg att ta i spelarutbildningen, är att sätta in en 26-metersrink i en träningshall. Nu pratar jag om junior- och ungdomsverksamheten i NIU-föreningar och för de som har den möjligheten. Att man exempelvis lägger hälften av HG-passen på liten rink. Kanske till och med får möjlighet att spela hälften av seriematcherna där. Det skulle få fram fler färdigheter hos våra spelare. Tiden och ytan skulle påverka vårt spel till det bättre, samtidigt som vi inte behöver tappa vårt DNA som är stor rink. Där ser jag stor utvecklingspotential. Dessutom skulle det utmana våra coacher på ett positivt sätt. Går det att trycka ihop en liten rink i en C- eller B-hall? De klubbar som har modet och möjligheten, tror jag kommer leda spelarutvecklingen i framtiden.
Magnus Hävelid vill prova liten rink i svensk hockey
Just liten rink har också varit en diskussion när det kommer till resultat i internationella turneringar. Där svenska lag bevisligen har haft svårt att hävda sig. Men det här förslaget grundar sig inte, rent primärt, i ett önskemål om bättre resultat. Utan helt enkelt i spelarutveckling.
– Då skulle vi gå i bräschen i hockeyvärlden. SHL ska spela på stor rink men låt oss utbilda våra yngre spelare både på stor och liten rink. Kommer det hjälpa oss att vinna ett JVM-guld? Kanske. Men det skulle vara en ny utmaning för svensk hockey. Jag tror även att enskilda spelare kommer upptäcka nya färdigheter hos sig själv på ett annat sätt. Det är en liten passning till svensk hockey på NIU-gymnasierna, där möjligheten finns utan för dyra omkostnader.
De få spelare som spelar i landslagen under junioråret får sporadiskt känna på en liten rink. Men det här förslaget skulle i sådana fall innebära att runt 900 spelare på klubbarnas NIU-gymnasier, regelbundet får träna och spela på en mindre yta.
– Du kan påverka utvecklingen i en sport på olika sätt. Du har bland annat material, regelförändringar och sen kan du ändra formatet. Jag är övertygad om att även SHL i längden skulle bli en attraktivare liga. Det är ju unga spelare som leder utvecklingen.
The post Förbundskaptenens radikala förslag: ”Då skulle vi gå i bräschen” appeared first on hockeysverige.se.