Lovisa Berndtsson har vunnit SM-guld, spelat VM, testat proffslivet i USA och är SDHL:s tredje mesta målvakt genom tiderna.
Nu kan karriären vara över för burväktaren.
– Hade jag varit 25 år, skulle spela tio år till och kanske inte haft ett jobb som jag bryr mig så mycket om hade jag nog fortsatt satsa på hockeyn, säger hon till hockeysverige.se.

Lovisa Berndtsson kan lägga plockhandsken på hyllan.
Foto: Bildbyrån & Ronnie Rönnkvist

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Få spelare i Sverige har lika stor rutin, i alla fall på damsidan, som Lovisa Berndtsson.

Svensk mästare, VM-spelare, proffs i PHF, debut i Riksserien 2008… Vi kan fortsätta ett tag till, men stannar där. Senaste säsongen spelade den nu 36-åriga målvakten för SDE i SDHL, men nu kan karriären vara över.
– Först och främst har jag väntat på ett besked från SDE om jag skulle ha en plats eller inte nästa säsong, berättar Lovisa Berndtsson när hockeysverige.se träffar henne för en intervju utanför hennes arbetsplats på CCM i Solna.
– För några veckor sedan fick jag informationen att SDE dessutom skulle byta träningstider till att nu träna mitt på dagen, vilket inte fungerar för mig i och med att jag har ett heltidsjobb på CCM.
– Hade jag varit 25 år, skulle spela tio år till och kanske inte haft ett jobb som jag bryr mig så mycket om hade jag nog fortsatt satsa på hockeyn. Jag är ändå 36 år, fyller 37 (december) och har ett jobb jag tycker om och där jag ser att jag har en bra framtid och utvecklingspotential. Då är jag inte villig att ”gambla” med det för att gå ner i arbetstid för att spela hockey ett år till.

Letar inte ny klubb

Tidigare VM-målvakten letar inte heller ny klubb. I stället ser det ut som att karriären nu är över.
– Nej, jag letar inte aktivt. Skulle någon höra av sig från en klubb där jag inte behöver flytta så får jag ta den funderingen då.
– I och med jobbet kan jag inte flytta. Jag är inte heller speciellt sugen på att göra det. Trots allt har jag redan flängt runt i USA och haft mig, så det är ganska skönt att vara på hemmaplan.

Lovisa Berndtsson har vunnit SM-guld med Djurgården.
Foto: Ronnie Rönnkvist

Släpper du hockeyn helt nu?
– Jag coachar fortfarande för ett amerikanskt flickprogram som är över vår och sommar, vilket jag gjort under två år nu. Det kom jag in på via Dominique Kremer som jag spelade med i år.
– I juni ska jag över för att coacha på en camp. Sedan har dom en camp i Prag i augusti. Det är vad jag kommer vara involverad i nu. Dessutom jobbar jag på CCM, vilket också är hockey på ett sätt.

Tog klivet tillbaka till SDHL

Inga målvaktstränartankar?
– Inte just nu. Jag vill gärna hålla på med det i framtiden, men ska jag inte själv spela så behöver jag nog ha lite tid för att få distans till hockeyn och landa i allt det här innan jag ger mig in i något nytt.

Hur var det att ta steget in i SDHL igen?
– Det var jättekul att vara tillbaka efter att jag varit borta i tre år. Det hade ändå hänt en del i ligan, men det var verkligen jättekul.
– Jag kände det redan säsongen i SSK att det var i SDHL jag ville vara i och kanske där jag hörde hemma också. Då var det jättekul att få chansen att spela där igen.

Fanns det flera alternativ efter säsongen med Södertälje?
– SDE var enda klubben jag hade kontakt med. Dom hörde av sig och visade ett väldigt stort intresse väldigt tidigt efter det att säsongen med SSK var slut.

Hyllar kollegan och nära vännen: ”Jättetajta”

Lovisa Berndtsson gjorde två säsonger i PHF för Buffalo, men när hon skulle inleda sin tredje i klubben lades laget helt enkelt ner, vilket gjorde henne klubblös. Samtidigt var det inget som påverkade hennes självförtroende eller fortsatta satsning på hockeyn.
– Självförtroende har det inte påverkat så mycket. Det var att allting var så oklart och besvikelsen jag kände behövde få lägga sig lite, vilket tog ett tag. 

Under senaste säsongen fick hon dessutom spela tillsammans med bästa kompisen från tiden i Buffalo, Kassidy Sauvé.
– Hon är en av mina allra bästa kompisar. Det har varit jättekul och fungerat hur bra som helst. Att känna att vi hela tiden har det här stödet för varandra, jag tror att det och att vi mådde så bra i den miljön vi var i hjälpt oss båda två att prestera så som vi gjorde.
– Vi är jättetajta och pratar varje dag nu också via telefon eller SMS även fast hon är hemma i Kanada.
– Målvaktspositionen är ganska känslig. I och med att vi är så nära vänner är det lätt att man vill supporta den andra mycket. Det har känts som vi inte haft en riktigt konkurrens mellan oss utan vi har bara varit så glada för varandras skull när den andra har fått spela.

Kassidy Sauvé och Lovisa Berndtsson.
Foto: Ronnie Rönnkvist

Nu när karriären tycks vara över, vad ser du tillbaka på som höjdpunkten under dina år i rinken?
– Jag satt faktiskt och pratade med mamma om det här nyligen. När jag väl var inne i det tänkte jag nog inte på allt jag har fått uppleva. När jag nu börjar reflektera tillbaka är det ändå rätt mycket.
– SM-guldet med Djurgården ligger såklart väldigt högt upp. Att spela VM med Damkronorna var också jättestort.
– Det största jag tar med mig är ändå alla människor jag har fått träffa. Jag har fått resa till platser jag aldrig annars skulle åkt till om det inte var för hockeyn. Alla mina närmsta vänner jag har nu är folk jag dessutom träffat genom hockeyn, avslutar ”Lollo” Berndtsson med ett leende.

The post Karriären kan vara över: ”Inte villig att gambla” appeared first on hockeysverige.se.

Läs hela artikeln här