I en krönika skriver Ronnie Rönnkvist om Leksand och deras tuffa sits. Är det ett systemfel i svensk hockey – eller är det helt enkelt omöjligt att driva en elitförening på en sådan liten ort?
Erbjudande: Lås upp allt innehåll på hockeysverige.se – hela sommaren för en krona!
Jag har aldrig gjort någon hemlighet av att Leksand har varit mitt lag sedan… Det måste varit den dagen pappa berättade att han spelat mot Leksand med Krylbo. På den tiden kunde faktiskt lag från betydligt lägre divisioner träningsspela och DM-spela mot elitlagen.
Leksand omges säsong efter säsong av ekonomiska problem. Jag måste trist nog också konstatera att det varit så sedan många långa år tillbaka. Hur hamnar ett så starkt varumärke i sådana situationer år efter år, säsong efter säsong.
Lycksökare är såklart ett problem. Det vill säga ledare som kommer in i klubben och vill sätta avtryck. Gärna då genom att värva tunga och inte minst dyra både svenska och internationella spelare. Det har varit drösar med just spelare som plockats in utifrån i hopp att nu ska laget vinna SM-guld. Alternativt ta sig upp till elitserien/SHL. Ofta har ”hangovern” varit tuff. Väldigt tuff. Många gånger har dessutom värvningskarusellen varit fullkomligt misslyckad. Det har med andra ord varit en jakt på framgång som kostat mer än den smakat.
Ronnie Rönnkvist om Leksand: ”Man måste städa upp efter sig också”
Visst hånas Leksand för lyxfällor och gatstenar, men det där börjar bli både tjatigt och löjligt. Och att kommunen skulle lagt ner någon skola för att finansiera hockeyn är på en Donald Trump-nivå i okunskap och tagit ur luften.
Foto: Christofer Cederberg / Bildbyrån.
Att Leksands ekonomi till och från misskötts genom åren råder det i alla fall inget tvivel om. Och det är rent ut sagt för jävligt och hade så varit oavsett vilken klubb det handlat om. Som idrottsledare/styrelse i en förening finns det trots allt ett visst ansvar. Jag vill även lägga till att man måste känna en heder och hjärta i uppdraget. Det går inte bara att lämna/tvingas lämna med svansen mellan benen och säga ”oj, det gick inte så bra…”. Man måste städa upp efter sig också, men framför allt vara transparant ut mot medlemmarna hur den ekonomiska likväl som den sportsliga planen ser ut. Hur kunde det gå så åt helvete eller här är nyckeln till vår ekonomiska framgång. Är du medlem i en förening har du banne mig rätt att i alla fall få någon form av insyn och talan.
Vart vill jag komma med mitt ”surr”? Jo, när jag sammanflätar plus och minus i fördelar och nackdelar med att driva Leksands IF kan jag inte låta bli att fundera kring om det verkligen är ekonomiskt möjligt att driva elitverksamhet på en liten ort som Leksand.
Är det dags för lönetak i svensk hockey?
Det måste vara möjligt enligt mig, men hur ska vi hitta lösningar för mindre orter utan tunga sponsorer att kunna konkurrera utan att det ska drabba hela verksamheten ekonomiskt? Nu pratar vi inte enbart Leksand utan även exempelvis Tingsryd, Nybro, Karlskrona, Östersund och så vidare. Trots allt nekas lag elitlicens säsong efter säsong i våra tre högsta divisioner. Det är fakta.
Jag har själv inget bra svar på det förutom en tanke kring att det kanske är dags att svensk hockey inför någon form av lönetak. Att ligorna går in och styr upp med hela handen att ”Ni får inte betala ut mer lön till spelarna enligt följande modell…” och ”Inga mörkade bonusar får förekomma…”
Foto: Daniel Eriksson / Bildbyrån.
Samtidigt straffar man då klubbar som på ett föredömligt sätt sköter sin ekonomi och jobbar ihop ett överskott som man gärna vill nyttja för att göra sitt lag ännu starkare till säsongen därpå. Kan vi gemensamt inom elitverksamheten i hockeyn hitta en vettig medelväg där?
Förbundet om föreningsansvaret
När jag träffade Svenska Ishockeyförbundets Ordförande, Anders Larsson, pratade vi om ansvarsfrågan hos ledare.
” – Jag möter många idrottsledare som vittnar om hur utmanande det är inom klubbhockeyn. Inte minst på kostnadssidan. Med det sagt är det också viktigt att varje klubb, deras styrelse och ledning tar det yttersta ansvaret. Det handlar om att på ett ansvarstagande sätt driva sin verksamhet.
– Från förbundets sida, tillsammans med våra medlemmar, har vi tillsammans tagit fram ett licensregelverk. Det har funnits under många år i olika skepnader, men som syftar till att säkra tävlingen. Det vill säga att inget lag som går in i en säsong har en sådan ekonomi att man hamnar i konkurs eller konkursliknande situation.
– Det regelverket har tjänat och tjänar sitt syfte, men man ska komma ihåg att det inte löser klubbarnas långsiktiga frågor. Det måste ledningen i respektive klubb göra, men det är klart bekymmersamt på mer än ett håll.
Det dyker upp en hel del lycksökare (min upplevelse) som vill sätta avtryck och skapa något stort här och nu. Ofta lämnar dessa personer klubbarna med en ekonomi i gungning bakom sig. Kan ni från förbundshåll utbilda hockeyklubbarnas föreningsfolk eller liknande då det kommer till ekonomi och hur ni rekommenderar hur en förening ska hanteras på bästa sätt? En licens?
– Vi lever med en fördelningsmodell i Sverige som är väldigt fin. Den bygger på demokrati, medlemsinflytande och 51 procentsregeln som finns i botten.
– Det betyder också att medlemmarna i varje klubb beslutar och väljer vilka som sitter i deras styrelse. Det gör inte vi på Svenska Ishockeyförbundet åt klubbarna. Däremot kan vi på olika sätt hjälpa till med förenings och styrelseutvecklingsinsatser.
– Jag tror att det sådana gånger, både som enskild medlem och grupper av medlemmar, alla tänker på att verksamheten är ganska komplex och stor i många av våra elitklubbar. Att man i den ivern av att åstadkomma saker försöker tänka till.
– Jag tror också det är otroligt viktigt, vilket vi underskattar ibland, att lyssna på valberedningarna som finns. Valberedningarna kan lyssna på medlemmarna, men också se till vad verksamheten behöver utifrån olika kompetenser. I grund och botten är medlemsinflytandet grunden.
Kan det vara idé att från förbundshåll hålla i en utbildning för folk i föreningars styrelser?
– Absolut. Vi kan göra olika saker. Något vi håller på att titta på nu är ett pilotprojekt som vi jobbar med uppe i region norr. Vårt hockeykontor där tillsammans med hockeyföreningarna i region norr. Hur kan vi hjälpa till att säkra och utveckla ekonomikompetensen, ekonomistyrningen, i klubbarna utifrån hur det ser ut i Hockeyettan.
– Vi kan göra väldigt mycket, men valen av vilka personer som ska sitta i styrelserna det är medlemmarnas beslut och inte förbundets.
”Om det räcker till SM-guld? Kanske eller kanske inte”
Som ni förstår av Svenska Ishockeyförbundets syn på klubbarnas ekonomier, dåliga som bra, att ansvaret ligger på just folket som jobbar i föreningarna. Det går inte att peka på någon annan och säga ”han sa att…” Alltså ansvar – något jag borde skriva med större bokstäver – ANSVAR!
Låt oss avslutningsvis återvända till Leksands IF. Svenska Mästare 1969, 1973, 1974, 1975 och… Ja, det återstår väl att se om det blir några mer guld för den klubb i Sverige det finns mest åsikter om. Vågar svensk ishockey hoppas på att Andreas Gärdsbacks gäng är det rätta att leda klubben framåt? Visst finns det väldigt positiva tendenser, men att ropa ”hej” redan nu vette fan. Klubben måste förstå vart man finns i näringskedjan och jobba utifrån den positionen. Inte tro att, för att citera ”Stiko-Per”, några mirakel går att köpa loss. Finns inte ekonomiska utrymmet att plocka in dyra spelare så måste man acceptera det faktumet. Inte minst för hela föreningens skull som är så mycket mer än att vara ett representationslag. Givetvis förstår jag att med ett stark representationslag öppnar sig många dörrar – men…
Foto: Ronnie Rönnkvist.
Leksands IF har en av Sveriges bästa junior- och ungdomsverksamheter. Klart att man inte kan räkna med att spela i SHL med enbart unga spelare från klubbens ungdomsverksamhet, men Marcus Gidlöf, Jakob Hellsten, Robin Christoffersson, Anton Johansson, Victor Johansson, Alexander Lundqvist, Olle Strandell, Dennis Altörn, Arvid Eljas, Andro Kaderli, Marcus Karlberg, Jon Knuts och Oskar Lang ger en vink om min frågeställning i början av mina funderingar ”Vart är Leksands IF på väg?” I mina ögon är svaret ”På rätt väg eftersom alla ovan nämnda har spelat juniorhockey i Leksands IF”. Om det räcker till SM-guld? Kanske eller kanske inte. I alla fall har inte alla dyra trupper lyckats med det tidigare.
Source: Leksands IF @ Elite Prospects
The post RÖNNKVIST: Vart är Leksands IF på väg? appeared first on hockeysverige.se.