Färjestad är uppe i SDHL – förhoppningsvis för att stanna om man frågar dem själva.
Den spelande sportchefen Emma Murén och huvudtränaren Johan Fransson berättar nu om sina gemensamma mål med säsongen som kommer, debuten för Färjestad i SDHL.
– Att etablera oss och ta oss till slutspel. Om man tar sig till ett slutspel kan nästan allt hända. I alla fall topp sex, säger Murén till Hockeysverige.se.

STOCKHOLM (HOCKEYSVERIGE.SE)

Färjestad har långsiktigt siktat på att ta en plats i SDHL. Det har varit nära tidigare, men det var först då spelande sportchefen, Emma Murén, värvade Johan Fransson från Falun som målet nåddes. Det efter ett kvaldrama mot Leksand (en klubb båda har spelat för) som avgjordes i sudden death.

– Det som tog oss hela vägen skulle jag säga var gruppen, säger Emma Murén då hockeysverige.se träffar henne och Johan Fransson under SDHL:s upptaktsträff för en intervju.

Emma Murén fortsätter:
– Vi hade en riktigt bra grupp, men inte det här stjärnlaget på pappret. Alla tävlade, gjorde allt för varandra och visste sina roller.
– Sedan också tränarteamet, som var nytt. Det tror jag också var en stor anledning till att vi faktiskt tog oss upp.

Hur ser du tillbaka på just sista matchen där ni till slut, efter drygt 156 minuter, vann och tog steget upp?
– Jag minns att den var lång och att jag var dyngtrött efter, säger Emma Murén med ett skratt och fortsätter:
– Vi gjorde en bra match. Tog över mer och mer. Sedan kanske vi hade kunnat avgjort lite tidigare, men vi spelade verkligen fram till det att pucken var i mål.
– Helt sjukt nog satt vi inne i omklädningsrummet i pauserna, skrattade och var helt avslappnade. Vi hade nästan ingenting att förlora. Jag tror att det var lite skillnad i vårt omklädningsrum jämfört med deras. Alla var positiva och helt säkra på att vi skulle få in en puck.

”Jag var bombsäker”

Johan Fransson hyllas av sportchefen Emma Murén.
Foto: Ronnie Rönnkvist.

Johan Fransson:
– Jag var bombsäker redan efter första matchen, då Leksand avgjorde i sudden, att vi i alla fall skulle få till en ”game tre”.
– Leksand var som helhet första tre perioderna i sista matchen bättre än oss. Sedan tycker jag att vi var överlägsna i sudden. Vi vågade mer.
– Jag har nog aldrig upplevt en så avslappnad stämning då det varit ett så skarpt läge, vilket var väldigt positivt. Det var glädjande att se. Jag tror också det var därför vi klarade det, men också för att gudarna var på vår sida. Man måste alltid ha lite flyt om man ska vinna något.

Johan Fransson kör en snabb bil.
Karikatyr av Fredrik Jax

Johan Fransson är lite av en doldis på tränarsidan. Visst, han hade gjort ett bra jobb med Faluns damer, men det var ändå vågat av Emma Murén att satsa sina pengar på att lyfta in honom som tränare i Färjestads satsning.

– Wilma Johansson, som hade Johan i Falun, hade stött på honom och då hade han varit lite öppen. Då var jag på direkt. Utforskade en del och pratade lite med honom och det kändes rätt från start.
– Jag hade även hjälp av assisterande tränaren vi hade där då. Båda kände att det var rätt, så jag hörde av mig till Johan. Sedan dess har vi haft kontakt nästan varje dag.

Vilka egenskaper ville du få med hans ledarskap?
-– Framför allt personligheten. Jag vill gå ifrån det här med att det inte ska vara stenseriöst varje dag 24/7. Man ska kunna vara avslappnad med tränaren, lära känna varandra utanför isen och förstå hur folk fungerar. Där är Johan exemplarisk, så det träffade rätt.

Blir det mest snack om bilar eller hockey i omklädningsrummet?
– Det är nog 50/50, skrattar Emma Murén.
Johan Fransson:
– Om tjejerna spelar som snabba bilar då kommer det gå bra.

Därför blev landslagscentern back

Var det en av nycklarna förra säsongen?
– Ja, och det får gärna låta lite innanför gallret också, skrattar Johan Fransson.

När Johan Fransson tog sig an Falun för två säsonger sedan var det ett helt nytt steg och en ny värld för honom.

– Dels fick jag höra på omvägar från Jimmy (Stenvall) i Falun att jag aldrig kommer att ångra mig eftersom det är väldigt roligt.
– Att jag först hamnade där var av en slump. Jag kände Jimmy och det var mest tänkt att jag skulle komma dit och hjälpa till. Finnas som en resurs. Sedan blev jag tränare och det blev som det blev.
– Det har varit jättekul. Ett roligt yrke och det är som att börja om från början. Jag är nybörjare på det här och det känns motiverande att lära sig nya saker hela tiden.

Nu är det SDHL som gäller, alltså ytterligare en nivå, hur tänker du kring det?
– Att det ska bli jäkligt kul. Nu får vi jättebra matcher och motstånd från match och minut ett. Sitter man kvar på bussen eller har en tuff period så ligger man under med 3-0 efter åtta minuter.
– Det är också vad som är kul, att man möter ett jättebra motstånd hela tiden.

Johan Fransson har dessutom gjort om landslagscentern, Michelle Löwenhielm, till back. 

– Vi har haft en dialog inom ledarteamet och även med henne om det. Jag tycker att vi har flera spelare som kan spela både back och forward, vilket är väldigt nyttigt att kunna ha i ett lag.
– Alla forwards kan spela back och tvärtom, så det är ett ess i rockärmen som man kan dra fram någon gång emellanåt. Att slänga in spelare som kan spela på bägge positionerna.

Michelle Löwenhielm.
Foto: Ronnie Rönnkvist.

Emma, du har spelat i SDHL, vad krävs det om ni ska kunna etablera er i ligan?
– Framför allt att ha en bra grund. Att vi redan från starten av försäsongen sätter våra grunder och att vi vet vad som krävs under säsongen.
– Sedan har vi många som kommer in från SDHL och förstärker truppen. Dessutom har vi många spelare från förra säsongen som vi behåller och som har kollat otroligt mycket på SDHL-matcher.
– Man ser redan nu på försäsongsmatcher och träningar att dom här spelarna är ännu bättre nu än förra säsongen.
– Behålla ett lugn, inte stressa fram något och ha väldigt kul den här första säsongen. Se och lära.

Murén drar i spakarna, vid sidan av karriären på isen.
Foto: Ronnie Rönnkvist

Orden om tränaren vid fiasko: ”Får vi se..”

Om Färjestad ligger sist vid juluppehållet, sitter Johan Fransson säkert ändå?
– Det får vi se…, skrattar Emma Murén medan Johan Fransson fyller i med ett skratt:
– Det är en hård bransch.

Ida Boman, Annie Silén, Michelle Löwenhielm… Emma, hur har du fått dom här tjejer och flera ytterligare från SDHL att välja en värmländsk nykomling?
– Framför allt genom faciliteterna vi har. Att vi är ett nystartat SDHL-lag och har en plan framåt. Jag tror också det handlar om att dom hört mycket bra om Färjestad även om vi spelat i NDHL.
– Att vi vill satsa framåt. Jag vet att dom nya tjejerna är otroligt taggade att få vara med från start och bygga upp något bra tillsammans med oss här i Färjestad.

Vad ser ni som en naturlig målsättning för Färjestad som nykomling?
Emma Murén:
– Att etablera oss och ta oss till slutspel. Om man tar sig till ett slutspel kan nästan allt hända. I alla fall topp sex.

Johan, är ni överens om det?
– Vi är alltid överens. Jag tar för givet att alla spelare kommer hit, vill tävla och vinna. Sedan vill man såklart komma så högt upp som möjligt.
– Jag ser väldigt ödmjukt på uppgiften och givetvis vill vi etablera oss i ligan. Målet är att få till bra prestationer. Sedan får vi se hur långt det räcker. Känner man att laget utvecklas, har kul och levererar en bra ishockey är det väldigt positivt.
– Ibland kanske man spelar bra, men lyckas ändå förlora på individuella prestationer genom något jättesnyggt mål då det så, men målbilden är att få till så många bra prestationer som möjligt.
– Jag spekulerar inte så mycket mer utan vet att lag som tar sig till slutspel, oavsett om du vinner ligan eller tar sista slutspelsplatsen, har det inte någon mer betydelse än för självförtroendet. Visst, du kanske har spelat bra ett tag om du slutar i toppen, men tar du dig till slutspel är det nollställt och något nytt börjar.
– Vi får se, men jag är väldigt förhoppningsfull. Det ska bli spännande och vi har en fantastisk grupp att jobba med.

Emma i Tre Kronor Dams tröja.
Foto: Ronnie Rönnkvist.

Emma, du är tillbaka i SDHL och det är en OS-säsong, du var med vid turneringen 2022 och VM 2023, blir det en landslagsplats jakt för dig i vinter?
– Jag har pratat lite med Uffe och visst vore det i så fall väldigt kul att få dra på sig den tröjan.
– Samtidigt vill jag ändå känna vart jag står mig efter några säsonger i SDHL, om det är en jättestor skillnad och om jag tappat. Såklart att får jag chansen tackar jag inte nej.
Det få bli som det blir och en bonus i så fall.

The post Nyckeln till framgång: ”Om tjejerna spelar som snabba bilar..” appeared first on hockeysverige.se.

Läs hela artikeln här