Senast Karlskoga var uppe i högsta serien var året 1974/75. Nu, över 50 år senare, går hockeysverige.se’s Ronnie Rönnkvist igenom varför det kan vara dags igen.
IFK Bofors, KB63, IF Karlskoga/Bofors, Bofors IK, Bofors Bobcats och nu BIK Karlskoga. Kärt barn har många namn.
Är det äntligen dags nu? Alltså att ta steget upp till högsta nationella serien i Sverige. Säsongen 2016/17 var värmlänningarna och nosade på Elitserien, men föll ganska klart mot Rögle i finalen med 4-0 i matcher. Därefter har det varit slutspel, slutspel, slutspel… Men inte final i Hockeyallsvenskan.
Nu är det många år sedan Karlskoga som stad kunde frottera sig som ett allsvenskt lag. Jo, när laget var uppe i högsta serien senast hette det faktiskt allsvenskan/Division 1. Närmare bestämt säsongen 1974/75, men den återkommer vi till.
Backar vi bandet ännu längre tillbaka, till 1950-talet innan man slog ihop Bofors och Karlskoga IF, så var man uppe i finrummet under flertalet säsonger. Då hette den ledande spelaren Lars-Eric Lundvall som senare skulle bli världsmästare både 1957 och 1962. Dessutom ingå i den så kallade ungdomskedjan med Ronald ”Sura-Pelle” Pettersson och Nisse Nilsson. Ledsamt nog är alla tre borta nu.
Lasse Lundvall debuterade i A-laget redan 1948 och fick vara med och gå upp i Allsvenskan med Bofors säsongen 1952/53.
Här berättar han i en tidigare intervju om den tiden:
– Då hade jag även spelat med junior och ungdomslandslaget. Vid den här tiden tog man mina skridskor ifrån mig så jag inte skulle träna sönder mig. Jag åkte ofta nere på Möckeln med alla ungar i stan, men även med flera jämnåriga. Då fick jag dribbla och ha mig så mycket jag ville, men då snodde man, som sagt var, skridskorna för mig ”Du får inte hålla på sådär för då bränner du ut dig”. Då gick jag hem och snodde farsans bandyrör och gick ut och spelade bandy med gubbarna i stället, skrattade Lundvall och fortsatte:
– Det fanns en bra back i Bofors, Stig Jonsson, som även spelade en del i landslaget. Han ville ha mig som back så jag spelade där ibland och det var hur enkelt som helst. Baklängesåkning med höfttackling tyckte jag var toppen. Men jag sa att jag inte ville spela back utan jag ville göra mål.
– I alla fall var det kul att fått vara med och gå upp med min moderklubb. Det betydde nog en hel del för folket där hemma.
Senaste resan i högsta serien – som KB63
Klubbnamnet KB63 eller IF Karlskoga/Bofors tog man just 1963. Och under det klubbmärket gjorde man sin senaste resa i högsta serien.
Säsongen var alltså 1974/75. Det var nu 16 lag skulle bli tio säsongen därpå och bilda elitserien. Karlskoga gjorde en ganska usel säsong och slutade sist i allsvenskan. I sista, eller senaste matchen, laget spelade i högsta serien förlorade man till ett annat bottengäng, Örebro, med 6-4. Senaste målskytten heter Leif Tjernström. Han hade tidigare spelat i högsta serien tillsammans med Lennart ”Klimpen” Häggström i Clemensnäs, men flyttat till kanonstaden 1973. Han är för övrigt pappa till tidigare fotbollsstjärnan, Daniel Tjernström.
I laguppställningen den här säsongen fanns bland andra målvakten Kenneth Holmstedt, SM-guldvinnaren med Leksand 1969 backen Lennart ”Lillen” Gustavsson. Bo ”Kulon” Lennartsson var en annan framstående back. Offensiva ”stjärnor” var Nils-Arne Hedqvist som spelat i AIK, Benny Andersson som man hämtat i Färjestad och inte minst egna produkten, Jan-Carlo Bodini. Dessutom släppte tränaren, tidigare världsmästaren Sigge Bröms, fram två 16-åringar, Dan ”Dajje” Hermansson och en viss Bent-Åke ”Bengan” Gustafsson. Den sistnämnde är som bekant en av Sveriges bästa spelare genom alla tider och framgångsrik som Förbundskapten.
Bengt-Åke Gustavsson:
– Jag minns inte själva debuten men något jag minns väl var när vi spelade i kvalserien det året mot HV 71 borta och jag drog upp en puck i huvudet på en tjej som satt på läktaren under uppvärmningen. Det var inget kul minne direkt, men tack och lov gick det bra för henne i alla fall.
Nu skriver vi 2026 och BIK (Bofors IK) Karlskoga inleder på onsdag den Hockeyallsvenska finalen mot Björklöven borta. Hallen i Umeå heter visst numera Visionite Arena medan Karlskogas har kvar klassiska namnet, Nobelhallen. På tal om klassiskt har man dessutom valt att ha kvar ena långsidan som ståplats.
”Vi ska inte förakta Dennis Halls hockeykunskaper”
Vad är det då som tagit Torsten Yngvesson och Dennis Halls gäng till final den här säsongen?
Givetvis är firma Yngvesson/Hall en starkt bidragande orsak till det. Men också en kontinuitet och underdog-mentalitet. Västgöten (Mariestad) Torsten Yngvesson klev in i rollen som sportchef redan 2012. Dessutom hade han spelat i ”gamla” Bofors mellan 1998 och 2003. Han har stått för ett lugnt och samlat ledarskap där han och övriga ledarstaben lagt tonvikten vid trivsel och sedan kunskap och inte tvärtom. Dennis Hall är en ”08:a” och brorsa till OS-spelaren, Nicole Hall. Pappa är förresten Uffe Hall som jobbat under många år med olika landslagsuppdrag.
Vad har Dennis Hall stått för? Jo, främst att skapa den här vi-mot-världen-känslan och att alla ska veta att deras roll i laget, oavsett position, är lika viktig. Att står jag upp för min kompis så kan jag räkna med att han står upp för mig. Nu pratar vi även om killarna vid sidan av isen. Materialförvaltaren, Per-Ove Hermansson, är för övrigt bror till nämnde Dan Hermansson. Vi ska inte heller förakta Dennis Halls hockeykunskaper. Det finns mycket hockey där.
Trots allt är det på isen allt ska avgöras. Mot MoDo togs sig Hampus Plato, Viktor Lang, Åke Stakkestad, Henrik Björklund, Gustaf Thorell med flera in under skinnen på ångermanlänningarna. Känslan var att kosta vad det kosta vill, vi ska till final. Och dessutom det klassiska, att komma till en ”riktig” hockeyhall som ligger mitt ute i ingenstans och som utvändigt mest ser ut som ett grönt traktorlager. På tal om vi mot världen.
Mats Lusth:
– Karlskoga är beredda att smutsa ner sig, vilket jag vet eftersom jag varit med om många kamper mellan Malmö och Karlskoga.
Egentligen allt talar för Björklöven
Vad talar då för att namnstarka Björklöven ska vinna finalserien mot BIK Karlskoga?
Egentligen allt. Därför tror jag att Bengt-Åke Gustavsson och Dan Hermansson får se SHL-hockey i Nobelhallen nästa säsong. Publiken och firma Plato/Björklund/Lang o s v kommer göra matcherna i Nobelhallen till en milt sagt tuff utmaning för ”Löven”. Men tittar vi på pappret så kommer det nog ändå spelas SHL-hockey i Umeå kommande säsong eller…
Och OM BIK Karlskoga går upp, vad krävs det om laget ska kunna vara med på allvar i SHL? Då räcker det inte med att man kryper under skinnet på Oscar Lindberg eller Dennis Everberg.
Dennis Hall lämnar antagligen för att ta över efter Tomas ”Bulan” Berglund i Luleå. En ny coach måste in. Jens Holmström har det spekulerats kring. Närmast kommer han från danska Ålborg. Niklas Fogström eller varför inte Niklas Eriksson?
Sedan behövs det minst en målvakt, fyra backar och två hela kedjor. Helst då spelare som älskar att vara underdogs, skita ner sig och trivs med att bo i Karlskoga. Viktor Langs bror, Oskar, är kontraktslös i Leksand. Där kanske man kan fiska och få med sig någon ytterligare.
Nu är vi inte där ännu, men satan vad kul det ska bli att följa finalserien mellan BIK Karlskoga och Björklöven. En serie där i alla fall jag unnar båda lagen att ta steget upp till SHL.
The post Rönnkvist: Är det Karlskogas tur nu? appeared first on hockeysverige.se.