Betraktelser från Berlin

Deltagande i CHL och eventuella framgångar känns alltid sekundärt i jämförelse med SHL. Men ändå sitter man där med en högst ambivalent önskan om seger. För turneringen snuddar mer vid att lika en PR-produkt för europeisk hockey än ett en turnering sprungen ur en gemensam vision med likvärdigt intresse från deltagande förbund och lag. Men har man satt sig i båten får man väl också ro den efter lust och förmåga eller?