En folkfest. Ett galet drag. Ett Juniorkronorna som jagar guld på hemmaplan.
JVM är äntligen här igen.
Men de senaste dagarna har jag tvingats erkänna en sak för mig själv. Jag känner inte längre samma engagemang och medkänsla för spelarna i laget.
Har sporten och vi vid sidan om kvävt framtida profiler?