Tolv år har gått sedan NHL-spelare senast fick vara med och spela OS. Det är faktiskt bara 13 spelare som spelade i NHL och var med då – som spelar i NHL och är med nu. Här går vi igenom samtliga spelare som både hållit sig kvar i NHL och i sitt respektive landslag sedan 2014 – och alltså fått vänta i tolv år på en ny OS-chans.

* Här räknas alltså inte spelare som spelat OS 2018 eller 2022, då NHL-spelare inte tilläts.

Tolv av dagens NHL-spelare var med redan i OS 2014.
Foto: Bildbyrån.

OS 2026: Spelschema | TV-tider | Grupper & tabell | Resultat | Allt om Tre Kronor |

Kanada

Drew Doughty, back, Los Angeles

Sidney Crosby, center, Pittsburgh

Kanada har två spelare som var med och spelade OS i Sotji 2014 – och gemensamt för dessa två superstjärnor är att de också var med och vann guld redan i Vancouver 2010. Med sina två OS-guld är Drew Doughty och Sidney Crosby såklart unika i årets OS-turnering.

Drew Doughty slog igenom med buller och bång under OS-säsongen 2009/2010, och skrällde sig in i den kanadensiska OS-truppen. Crosby var ju, som bekant, redan då nationens stora affischnamn och avgjorde ju också finalen mot USA med det kanske mest klassiska målet i landslagshistorien. Åtminstone för Kanada.

2014 var Doughty lagets främsta back – och vann faktiskt den interna poängligan på sex poäng. Sidney Crosby gjorde bara 1+2 på sex matcher, men målet kom dessvärre i finalen mot Sverige. Crosby har alltså spelat två OS, vunnit två guld och gjort mål i två finaler.

Crosby var faktiskt högaktuell redan för OS-truppen 2006, men petades då trots att han redan då var en av världens bästa spelare och till sist slutade så bra som sexa i NHL:s poängliga.

Crosby överlistar Henrik Lundqvist i Sveriges mål.
Foto: Bildbyrån.

Sverige

Erik Karlsson, b, Pittsburgh

Oliver Ekman-Larsson, b, Toronto

Gabriel Landeskog, fw, Colorado

Marcus Johansson, Minnesota

Tre Kronor har faktiskt flest återvändare om vi ser till NHL-spelare. Det är klart att det finns mindre nationer där fler spelare spelat OS tidigare, eftersom de inte har ett lika stort urval från NHL, men Tre Kronor är med sina fyra NHL-återvändare laget som har mest OS-rutin på den fronten.

Redan 2014 var alltså Erik Karlsson, Oliver Ekman-Larsson, Gabriel Landeskog och Marcus Johansson med. Då var framför allt de tre förstnämnda ansedda att vara svensk hockeys framtid. Och framför allt Karlsson slog verkligen igenom för den breda massan vid den här turneringen. Han vann ju Norris Trophy redan 2012, men det här var turneringen som svenska folket verkligen fick se vilken superstjärna Sverige hade på andra sidan Atlanten. Karlsson togs både ut i OS All Star-lag och prisades som turneringens bäste back. Nu, tolv år senare, kommer Karlsson återigen vara en nyckelspelare för Tre Kronor.

Oliver Ekman-Larsson hade en turnering där han, trots en finfin säsong i Phoenix, fick finna sig i att få en allt mindre roll ju längre turneringen gick. Alexander Edler var avstängd de inledande matcherna efter tacklingen på Eric Staal i VM 2013, och när Edler kom tillbaka petades ”OEL” till att stundtals vara sjundeback. Detta trots att Victor Hedman ju inte ens togs ut av förbundskaptenen Pär Mårts. Ett beslut som ifrågasattes hårt redan då och som med tiden förstås blivit än mer omdiskuterat. Inför säsongen var det nog ingen som på allvar trodde att Ekman-Larsson skulle bli en OS-back, men efter en utmärkt säsong i Toronto får han nu en ny OS-chans.

Gabriel Landeskog spelade VM 2012 och 2013 och hade redan ett guld på meritlistan när han kom till OS 2014, men var nog också något av en doldis trots en mycket fin säsong i Colorado. Han lämnade dock OS-turneringen med en enda assistpoäng på sex matcher. Likt ”OEL” en skräll i OS-truppen, om vi ser till hur snacket gick inför säsongen.

Marcus Johansson VM-debuterade så sent som 2024 men spelade alltså OS redan 2014. Han är också en spelare som nog inte så många trodde skulle ha en OS-chans när säsongen började, men han har verkligen imponerat i Minnesota Wild och kanske gjort sitt livs säsong. Det, i kombination med två starka VM-turneringar i rad, tog in Johansson som ersättare till Leo Carlsson.

Erik Karlsson dominerade i OS 2014.
Foto: Bildbyrån.

Finland

Olli Määttää, b, Utah Mammoth

Mikael Granlund, fw, Anaheim Ducks

Likt Sverige hade Finland en generation som man byggde runt från mitten av 90-talet hela vägen till OS i Turin 2006 och i viss mån OS i Vancouver 2010 och i något enstaka fall även Sotji 2014. Legendarer som Teemu Selänne, Olli Jokinen, Sami Salo och Kimmo Timonen var kvar i laget, men det fanns också utrymme att ta med två riktigt häftiga påläggskalvar vid namn Olli Määtää och Mikael Granlund. Ja, även Aleksander Barkov som är född 1995 var med i laget. Barkov missar tyvärr årets turnering, annars hade han varit den givna kaptenen och superstjärnan. Dessa tre spelare var alltså, 22, 24 och 25 år yngre än Teemu Selänne som var den äldsta spelaren i laget.

Och man kan lugnt säga att Määttää och Granlund satte avtryck. Granlund vann den interna poängligan, närmast före Selänne. Och på tredje plats kom just Määttää. Granlund, som ju var med och vann VM-guld redan 2011, kom dessutom med i spelens All Star-team.

Sedan dess har väl varken Määttää eller Granlund fått den karriär man spådde att de skulle få för tolv år sedan. Granlund har dock åldrats med värdighet och gör en fin säsong i Anaheim. Määttää har fått sin karriär delvis spolierad av skador, och var nog egentligen som bäst under de tidiga 20-åren.

Mikael Granlund i OS 2014.
Foto: Bildbyrån.

Schweiz

Roman Josi, b, Schweiz

Nino Niederreiter, fw, Winnipeg

Två schweiziska spelare spelade i NHL redan 2014 och har sen fått vänta i tolv långa år på en ny NHL-chans. Då ska det dock sägas att Schweiz överlag hade ett ganska dassigt lag, medan de nu nämns som en outsider till en bronsmedalj. Man kan väl sägas att säsongen 13/14 var något av genombrottssäsonger i NHL för dessa båda spelare, även om det ju ska sägas att man var två av VM:s bästa spelare redan 2013.

Samtidigt dröjde det ju ett par år till innan Josi verkligen blev ansedd som en av NHL:s bästa backar, och han blev ju sedermera också utsedd till den allra bästa och fick ta emot Norris Trophy. Nu, när vi skriver 2026, är han kanske inte en av de allra bästa backarna i världen ännu. Men han är naturligtvis Schweiz stora stjärna och den som ska leda laget i det som kan vara den sista möjligheten att göra något riktigt stort i en riktigt stor turnering.

Niederreiter är inte längre den offensiva producent och givna stjärnan i Schweiz, men han kommer såklart spela en viktig roll även i årets OS-turnering.

Både han och Josi lämnade isen poänglösa vid OS 2014. Schweiz gjorde faktiskt bara tre mål totalt.

Niederreiter och Landeskog i en tango.
Foto: Bildbyrån.

Tjeckien

Radko Gudas, b, Anaheim Ducks

Ondrej Palat, fw, New Jersey Devils

2014 var fortfarande Jaromir Jagr, Petr Nedved, Tomas Kaberle och Patrik Elias med i det tjeckiska laget. Redan då började man se att det nog skulle bli en del tuffa år för tjeckisk landslagshockey, som hade problem med återväxten. I laget fanns en handfull 70-talister, men bara två 90-talister: Radko Gudas och Ondrej Palat.

Nu spolar vi fram klockan tolv år och konstaterar att Radko Gudas är den näst äldste backen och att Ondrej Palat är den näst äldsta forwarden. Återigen har Tjeckien ett lag där många av de bärande spelare tyvärr sett sina bästa år. De hade nog mått väldigt bra av att få spela OS med NHL-spelare för fyra år sedan.

Det ska dock sägas att just Radko Gudas åldrats oväntat bra. Det var nog många som hade räknat bort honom redan för fyra, fem år sedan. Ondrej Palat är emellertid en ganska bra bit ifrån att vara på den nivå han låg på när han var en nyckelspelare i det Tampa Lag som vann två raka Stanley Cup och gick till final även 2022. Det ska dock sägas att Palat ofta varit som allra bäst i de viktiga matcherna. Så var det redan under hans tid i AHL. Därför lär han få en viktig roll även i OS.

Förresten. Den forward som är äldre än Palat är Roman Cervenka, född redan 1985. Han gör sitt femte raka OS eftersom han var med redan i Vancouver 2010. Eftersom han inte spelat i NHL har han inte behövt vänta i tolv år mellan OS-besöken.

Ondrej Palat får en något omild behandling.
Foto: Bildbyrån.

Lettland

Zemgus Girgensons, fw, Tampa Bay

Zemgus Girgensons gjorde sin rookiesäsong i NHL 2013/2014 och var förstås given i Lettlands OS-lag, trots att han var junior vid tillfället. Han hade ju spelat VM redan årets dessförinnan, efter att 2012 valts i mitten av förstarundan i NHL-draften. Han landade på 1+1 på fem matcher i OS 2014. Då var han yngst i laget. Nu är han en av de äldsta.

Med sina drygt 800 matcher närmar sig Girgensons med stormsteg legendarerna Zandis Osolins och Karlis Skrastins, som är de spelare från Lettland som gjort flest matcher i NHL. Osolins toppar på 875 och Skrastins är tvåa på 832.

Det som sticker ut med Girgensons är att han varit med och spelat OS-kvalen med Lettland inför både OS 2018 och 2022. Men han har alltså behövt vänta i tolv år på att få spela OS igen.

The post LISTA: Alla NHL-spelare som var med i OS 2014 – och är med OS 2026 appeared first on hockeysverige.se.

Läs hela artikeln här