OS 2026: Kan ett USA på nedgång verkligen hota Kanada?

Hajpen är tillbaka, talangen är djupare än någonsin – och ändå känns tiden knapp. USA går in i OS 2026 med ett lag byggt för att slå Kanada, men med fler frågetecken än svar på de positioner som avgör mästerskap. Det här kan vara amerikanernas bästa – och kanske sista – chans att ta guldet innan maktbalansen tippar permanent norrut, menar Anthony Trudeau.

OS 2026: Spelschema | TV-tider | Grupper & tabell | Resultat | Allt om Tre Kronor |

Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.

4 Nations Face-Off gjorde mer för att blåsa liv i intresset för professionell hockey i USA än något annat NHL har försökt med på årtionden. Om det är ett underbetyg för ligan, ett bevis på best-on-best-hockeyns tidlösa attraktionskraft – eller både och – kan diskuteras. En sak är i alla fall säker: amerikanerna vill se Team USA knuffa ner Kanada från dess tron på toppen av hockeyvärlden.

De amerikanska spelarna kommer garanterat att minnas allt munhuggande, allt ont blod och det fysiska spelet som präglade deras facit mot Kanada i 4 Nations. De kommer också att minnas att deras nordliga kusiner vann den match som faktiskt betydde något – precis som de har gjort i varje best-on-best-utslagsmöte mellan de nordamerikanska stormakterna sedan World Cup of Hockey 1996.

Med ett VM-guld i IIHF-turneringen i ryggen – där fem av OS-spelarna hade nyckelroller – är USA fast beslutet att ställa saker till rätta och kapitalisera på sin djupaste samling talang sedan åtminstone 1996. Men genom att behandla varje potentiell seger mot Kanada som ett pris i nivå med OS-guldet (vi har alla sett reklamen): riskerar amerikanerna att förbise hoten från Sverige, Finland och en lömskt farlig grupp C?

Tillbakablick på OS 2022

Läsare av en viss ålder minns landskapet efter amatörepidoken men före NHL-spelarnas inträde i OS, då amerikanska lag bestående av spelare som inte riktigt var gamla nog och proffs som inte riktigt var bra nog för NHL slog sig samman under månader av turnerande i hopp om att anlända till turneringen som ett verkligt lag.

När NHL i sista stund drog tillbaka sina spelare från OS 2022 ställde USA upp med en liknande blandning av collegespelare samt proffs från Europa och AHL – dock utan fördelen av en längre förberedande matchturné. Givet omständigheterna gjorde det brokiga amerikanska laget bra ifrån sig och vann gruppen totalt sett, men besvikelsen väntade i kvartsfinalen. Ett rutinerat slovakiskt lag på väg mot brons kvitterade till 2–2 med mindre än en minut kvar av ordinarie tid och slog sedan ut USA på straffar.

Även om Matthew Knies och Matty Beniers fanns med i utkanten av diskussionen inför årets OS-trupp är backarna Jake Sanderson och Brock Faber – som tog plats redan som tonåringar 2022 – USA:s enda återvändande olympier.

USA:s offensiv i OS 2026

Inför 4 Nations växte ett allt starkare surr om att USA kunde ta guld helt enkelt genom att ställa upp med turneringens bästa trupp. Visst saknade Team USA en Leon Draisaitl eller Nikita Kucherov, men både Auston Matthews, Matthew Tkachuk och Jack Eichel förväntades ligga tillräckligt nära den nivån för att USA:s överlägsenhet på backsidan och i mål skulle väga upp skillnaden. Med tanke på ilskan som följde när poängstarka yttrar som Jason Robertson och Cole Caufield petades är det rimligt att undra var det allmänna förtroendet för en offensiv kärna bestående av Matthews, Tkachuk och Eichel står i dag.

Eichel har bara blivit bättre sedan februari förra året och ser ut att kunna få externa röster i Hart Trophy-omröstningen under resten av sin prime. Matthews har däremot bara visat upp sin MVP-nivå (han vann faktiskt priset 2022) i korta sekvenser sedan sin historiska 69-målssäsong för två år sedan. Hans tempo på 46 mål därefter är knappast dåligt, men skadeproblem och en ojämn historik i stora matcher har gjort både amerikanska och Toronto-baserade fans tveksamma till om han någonsin kan vara den ledande spelaren i ett vinnande lag – i OS eller någon annanstans.

Matthew Tkachuk är å andra sidan en bevisad vinnare, men han återvände inte från de muskelskador han ådrog sig i 4 Nations förrän till förra årets slutspel, och genomgick därefter korrigerande operationer som höll honom borta fram till förra månaden. Är den ökända, gnistrande powerforwarden fortfarande samma spelare som bar Florida Panthers till Stanley Cup-finalen 2023? Han har samlat på sig många hårda mil sedan dess.

På andra håll i topp sex väntas Brady Tkachuk spela på motsatt kant från sin bror i Eichels kedja efter sitt mänskliga flipperspel i februari, som gjorde honom till en nationalfavorit (tips: inte i Kanada). Det är mer oklart vem Matthews inleder med, men Jets-yttern Kyle Connor har den starkaste offensiva meritlistan av övriga amerikaner i truppen. Om Connor återigen får problem med intensiteten i internationellt spel kommer förbundskapten Mike Sullivan inte att tveka att flytta upp den kraftfulle tvåvägsyttern Matthew Boldy eller den kliniske målskytten Jake Guentzel.

2024 års Norris Trophy-vinnare Quinn Hughes saknades svårt i februari. Han och Eichel väntas bli navet i ett powerplay där Matt Tkachuk står framför mål, Matthews i bumper-rollen och Sabres-skytten Tage Thompson laddar sin förödande direktskott från vänster cirkel. Den rörlige backen Zach Werenskis farliga handledsskott från blå kan ge ett alternativt utseende om förstauppställningen inte fungerar.

USA:s defensiv i OS 2026

Om USA:s GM Bill Guerin skapade kontrovers genom att välja rutinerade boxplay-forwards som J.T. Miller, Brock Nelson och Vincent Trocheck före Robertson och Caufield, kan varken den dubbla petningen av Norris-vinnaren Adam Fox eller Seth Jones skada dämpa optimismen kring en djup och variationsrik backsida.

Listan över backar som är mer dynamiska än Hughes och Werenski börjar och slutar i praktiken med Kanadas Cale Makar. Guerin måste känna sig rätt nöjd över att hans trade för Hughes inte bara gav Minnesota Wild en franchiseback, utan även USA ett färdigt topp-fyra-par. Sedan ankomsten till Minnesota har Hughes samarbete med den allsidige lokalprodukten Brock Faber blivit en av NHL:s mest belastade och effektiva enheter. Fabers offensiv har nått nya höjder (21 poäng på 25 matcher sedan trejden). Den kvarvarande kemin mellan Faber och Jaccob Slavin från 4 Nations är inte tillräcklig anledning att bryta upp en ännu mer naturlig kombination.

Slavin, en favorit bland hockeypurister tack vare sitt elitklubbarbete och sin gap control, har redan missat 40 matcher med olika skador. Trots det kommer Sullivan att matcha honom mot spelare av Draisaitl-kaliber. Om ”Sully” vill para Slavin med ytterligare en defensiv dominator bör han överväga att använda honom på fel sida bredvid Jake Sanderson. Ottawas lågmälde – oftast – ”Sand Man” har varit en av NHL:s svåraste backar att spela mot den här säsongen (2,05 förväntade mål emot per 60 minuter). Charlie McAvoy, Sullivans svärson och en av endast två naturliga högerfattade backar i laget, är också bekväm med tunga defensiva starter. Men mitt i sin offensivt bästa säsong kan det vara mer intressant att låta McAvoy spela i transition tillsammans med Werenski, där hans förkärlek för förödande open-ice-tacklingar kan bli extra värdefull.

Även om de mycket omdiskuterade uttagningarna av Miller, Nelson och Trocheck var tänkta att tillföra boxplay-nytta och bottom-six-energi är det bara Nelson som faktiskt dämpar målchanser på NHL-nivå. Kanske är det bara skillnaden mellan att spela i Rangers och Avalanche, men om fjolårets turnering är någon vägledning är Dylan Larkin USA:s verkliga shutdown-center. Larkin är van vid brutala matchups i Detroit och har skridskoåkningen som snabbt kan vända försvar till anfall.

USA:s målvakter i OS 2026

Om USA:s dominans på målvaktssidan inte redan var beroende av Rysslands internationella avstängning 2025, så är den definitivt det 2026. Regerande MVP Connor Hellebuyck kommer inte att vinna några individuella priser den här säsongen. ”Bucky” har haft det tungt sedan han återvände från knäoperation i december (5–9–7, 89,2 i räddningsprocent sedan 13/12) bakom ett svagt Winnipeg-lag. Man vill gärna tro att Hellebuyck studsar tillbaka bakom ett försvar bestående av Slavin, Faber och ytterligare fyra backar som sannolikt får Norris-röster. Men om han fortsätter att hacka i gruppspelet – kanske mot Tysklands underskattade offensiv – kommer Sullivan då att överväga ett byte?

Bland reserverna är Jake Oettinger ett tryggt golv, men han är mer en volymmålvakt än en ren dominator. Jeremy Swayman från Alaska har å sin sida varit en ren matchvinnare i centrum av Bruins oväntade slutspelsjakt. Frågan är om Swaymans toppar och VM-meriter (7–0, 1,69 GAA, 92,1 i räddningsprocent) kan väga upp för hans benägenhet att ibland släppa stora siffror (åtta matcher med fem eller fler insläppta mål, delat flest). Den senare delen kan bli ett verkligt problem i utslagsrundorna.

USA:s coach i OS 2026

Det här är ett stort mästerskap för Mike Sullivan.

Ja, självklart – det är det första ”riktiga” OS-turneringen på över ett decennium. Men för Sullivan finns det också ett behov av att bevisa att han fortfarande har det. Penguins, som länge sett stagnerade ut efter Sullivans två raka Stanley Cup-titlar 2016 och 2017, har plötsligt en chans att nå slutspel igen under sitt första år med Dan Muse. Sullivans tandlösa Rangers har däremot offentligt hissat den vita flaggan för säsongen.

Därtill finns faktumet att Sullivan, trots vissa inspirerade laguttagningar, blev utcoachad av Kanadas Jon Cooper i 4 Nations-finalen. Ja, USA var nära att vinna – men Sullivan försatte sitt lag i ett tydligt underläge i förlängningen genom att gå ner på tre kedjor tidigt. I OS-formatets längre turnering blir det avgörande att kunna rulla fyra produktiva enheter.

Avgörande fråga för USA i OS

Är detta USA:s sista realistiska guldläge på överskådlig tid?

Låt oss vara ärliga: framtiden är kanadensisk. Connor Bedard, Macklin Celebrini och Matthew Schaefer valdes etta i tre raka draftar mellan 2023 och 2025. Alla tre är fundamentala franchise-spelare som kommer att ansluta till Kanada innan Connor McDavid och Nathan MacKinnons prime är över. Celebrini har redan gjort det.

USA plockar samtidigt färre stjärnor än någonsin från USNTDP, och förlorade dessutom sitt redan vittrande monopol på NCAA-vägen när CHL-spelare började spela collegehockey.

USA måste slå till nu, medan Matthews, Tkachuk, Eichel och den laddade backsidan åtminstone kan närma sig Kanadas samlade stjärnkraft. Med all respekt för nästa våg med Logan Cooley, Knies och Lane Hutson kan det bli en omöjlig uppgift efter ytterligare fyra års utveckling för Bedard, Celebrini och Schaefer.

Så går det för USA i OS 2026

USA är sämre nu än för tolv månader sedan. Matt Tkachuk hålls ihop av tuggummi, silvertejp och en bön. Hellebuyck har snabbt tappat sitt järngrepp om titeln som ”världens bästa målvakt”. Det är svårt att minnas senaste gången vi inte undrade: ”Vad är det som är fel med Auston Matthews?” Självförvållade misstag i uttagningsprocessen och ett grumligt ledarskap (det finns inget kaptensval som inte skulle höja ögonbryn) hjälper inte.

Om USA inte slog Kanada 2025, när Hellebuyck var i MVP-form och Tkachuks muskler fortfarande satt fast där de skulle – vilket hopp finns då nu, när Kanada dessutom har stärkt sin bottom six och sitt målvaktsspel?

Efter att ha varit smärtsamt nära att välta sin hockeystorebror i februari framstår USA nu som ett lag i skiktet mellan Kanada och resten. Det finns alltid en chans att de blir ”goalie’d” av Lukas Dostál eller Filip Gustavsson, men eftersom vi alla redan har reserverat kalendern för en USA–Kanada-final kan vi lika gärna bli specifika: Guentzel gör första målet, men Reinhart, Makar och till sist McDavid avgör till Kanadas fördel i en OS-final som slutar 3–1.

USA:s trupp i OS 2026

Målvakter
Connor Hellebuyck (Winnipeg Jets)
Jake Oettinger (Dallas Stars)
Jeremy Swayman (Boston Bruins)

Backar
Brock Faber (Minnesota Wild)
Noah Hanifin (Vegas Golden Knights)
Quinn Hughes (Minnesota Wild)
Jackson LaCombe (Anaheim Ducks)
Charlie McAvoy (Boston Bruins)
Jake Sanderson (Ottawa Senators)
Jaccob Slavin (Carolina Hurricanes)
Zach Werenski (Columbus Blue Jackets)

Forwards
Matt Boldy (Minnesota Wild)
Kyle Connor (Winnipeg Jets)
Jack Eichel (Vegas Golden Knights)
Jake Guentzel (Tampa Bay Lightning)
Jack Hughes (New Jersey Devils)
Clayton Keller (Utah Mammoth)
Dylan Larkin (Detroit Red Wings)
Auston Matthews (Toronto Maple Leafs)
J.T. Miller (New York Rangers)
Brock Nelson (Colorado Avalanche)
Tage Thompson (Buffalo Sabres)
Brady Tkachuk (Ottawa Senators)
Matthew Tkachuk (Florida Panthers)
Vincent Trocheck (New York Rangers)

USA:s spelschema i OS 2026

• 12 februari vs Lettland: 21.10 svensk tid
• 14 februari vs Danmark: 21.10 svensk tid
• 15 februari vs Tyskland: 21.10 svensk tid

The post OS 2026: Kan ett USA på nedgång verkligen hota Kanada? appeared first on hockeysverige.se.

Läs hela artikeln här