Med drygt två månader kvar till OS-hockeyn i Milano är det dags att titta på vilka spelare som är heta och kalla. Matt Larkin listar här spelarna som stärkt sina aktier för en OS-plats men även de som kan vara på väg att spela bort sig från att medverka i turneringen.
Jesper Wallstedt har stärkt sin aktie inför OS – medan J.T. Miller har sänkt sin. Foto: Bildbyrån/Imagn Images (montage)
Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.
Det är snart dags för ledarna för de deltagande nationerna i OS-hockeyn 2026 att lägga ner pennorna. Kalendern har nått december, och de tolv trupperna till vinterspelen i Milano Cortina, som var och en består av 22 utespelare och tre målvakter, måste vara spikade senast den 31 december.
Sannolikt har ledningen för de flesta nationer bantat ner sina listor avsevärt och har bara ett fåtal beslut kvar att fatta. Men konkurrensen är inte över, särskilt inte bland de lag som har flest potentiella spelare. Vilka spelare har tvingat fram svåra beslut genom att blomstra eller kämpa under de första månaderna av NHL-säsongen 2025/26?
Det är därför dags för en sista olympisk aktiekurs. Vi tittar uteslutande på spelare från de fyra stora länderna – Kanada, USA, Sverige och Finland – eftersom de andra lagen har så pass få NHL-talanger att det är svårt för deras toppspelare att spela bort sig från laget.
Notabelt: Spelare vars aktiekurs gått upp ska inte ha tagit sig in i sina respektive lag till 4 Nations Face-Off, medan spelare aktiekurs gått ned måste ha tagit sig in i sina lag till 4 Nations Face-Off.
Spelarna som stärkt sin OS-chans
Macklin Celebrini, Foto: Stan Szeto-Imagn Images
Macklin Celebrini, C, San Jose Sharks (Kanada)
Ynglingen har gjort det nästan omöjligt att lämna honom utanför laget vid denna tidpunkt. Celebrinis 40 poäng placerar honom som tvåa i NHL:s poängliga, endast bakom Colorado Avalanches superstjärna Nathan MacKinnon. Celebrini visar upp ett, förmodligen, högre tak som målskytt än vad som man trodde när han valdes som etta i draften 2024, och varken hans starka motor eller tävlingsinstinkt har försvunnit, vilket innebär att han inte bara passar in i en offensiv lina. Dessa egenskaper, plus det starka intryck han gjorde vid hockey-VM i våras, ger honom övertaget över Connor Bedard i mina ögon. Varför inte ta med båda? Kanada skulle kunna göra det, men Celebrinis tvåvägsspel är lite mer utvecklat, och Bedard passar mindre bra i en icke-offensiv lina. Min magkänsla säger att vi inte kommer att se båda underbarnen komma med i Kanadas lag – bara en av dem.
Chychrun har fått mycket uppmärksamhet hittills under säsongen för sin målfarlighet i D.C.; han toppar målligan för NHL-backar med tio mål. Men Chychrun spelar på en elitnivå i hela sitt spel, till den grad att han tvingar sig in i diskussionen om Norris Trophy. Enligt vissa mätvärden är Cale Makar den enda backen som har spelat bättre än Chychrun denna säsong, så hur ska Kanada kunna lämna Chychrun utanför laget? Han kan inte bara skjuta pucken hårt och tillföra storlek till backlinjen, utan han kan också spela på både vänster eller höger sida.
Jones skulle aldrig ha snuddat vid den här listan för bara tio månader sedan, men så mycket har förändrats sedan dess. Han utmärkte sig efter trejden till Panthers och lyfte sin första Stanley Cup i karriären 2024/25. Denna säsong har han varit oerhört viktig för ett lag som drabbats hårt av skador. Han loggar över 23 minuter per match, och han och Niko Mikkola har bildat ett av de bästa spelförande backparen i NHL. Med de skador på de amerikanska högerskyttarna Charlie McAvoy och Adam Fox, skulle Jones vara en bra försäkring med tanke på hans sublima skridskoåkning, förmåga att äta minuter och långa räckvidd. Som en bonus: han skulle kunna återförenas med sin tidigare parhäst från Columbus Blue Jackets, Zach Werenski.
Jesper Wallstedt. Foto: Bildbyrån.
Jesper Wallstedt, MV, Minnesota Wild (Sverige)
Jacob Markström, Linus Ullmark och Filip Gustavsson har bildat rangordningen i stort sett varje gång jag och Uffe Bodin har tippat Tre Kronor-truppen. Men, herregud, Gustavsson är inte ens den bästa målvakten i sitt eget lag just nu. Wallstedt har spelat bättre än honom, spelat bättre än Markström och Ullmark, spelat bättre än nästan alla målvakter på jorden hittills den här säsongen. Wallstedt leder NHL i räddningsprocent och nollor och rankas bland ligaledarna i räddade mål över förväntat per 60 minuter. Han bär på en elitnivå som prospect, vilket innebär att hans lysande spel kan återspegla ett genombrott snarare än en tillfällig formtopp. Hur kan du motivera att lämna honom utanför Tre Kronors lag vid denna tidpunkt? Det som talar emot honom är det lilla urvalet av matcher, så han måste få varje sista start mellan nu och den 31 december att räknas för att spela sig in i laget.
(Som ett sidospår: Kanadas Logan Thompson är i en liknande situation, spelar tillräckligt bra för att inte bara komma med i sitt lag utan också starta för sitt lag, men till skillnad från Wallstedt verkar Thompson vara svartlistad av Hockey Canada på grund av en rapporterat frostig relation med sina tidigare huvudtränare i Vegas Golden Knights, Bruce Cassidy och Pete DeBoer, som råkar vara Kanadas assisterande tränare.)
Efter 4 Nations representerade den stridslystne Wilson det ögonrullande, reaktionära valet efter att Kanada utkämpade ett blodigt krig mot USA under två oförglömliga matcher. Idag: Wilson kommer alltid att vara en av de elakaste spelarna i sin generation, men förtjänar han också sin plats baserat på meriter? Han har i snitt bättre än en poäng per match, han är på väg att flörta med 50 mål, och när du lägger till att han verkligen kan röra sig snabbt för en stor man och förändra matcher med förödande tacklingar, skulle han vara en utmärkt fjärdekedjespelare, eller en pålitlig forward att kasta in i nödfall.
Bubblare:Matthew Schaefer (Kanada), Emil Heineman (Sverige), Connor Bedard (Kanada), Cutter Gauthier (USA), Mackenzie Blackwood (Kanada), Wyatt Johnston (Kanada), Scott Wedgewood (Kanada), Logan Thompson (Kanada), John Tavares (Kanada), Bo Horvat (Kanada), Oliver Kapanen (Finland), Jason Robertson (USA), Cole Caufield (USA).
Spelare var OS-chans försvagats
Sam Bennett. Foto: AP Photo/Alamy
Sam Bennett, C, Florida Panthers (Kanada)
Efter att ha spelat i tre raka Stanley Cup-finaler, plus 4 Nations förra året, har Bennett spelat väldigt myckethockey på sistone. Han har verkligen kämpat för att komma igång den här säsongen, och kanske kände han av pressen att försöka ersätta toppcentern Aleksander Barkov efter dennes förödande knäskada under träningslägret. Bennett börjar komma igång, och den dåliga starten kan helt enkelt ha varit en temporär svacka, men Bennett tog sig bara med nöd och näppe in i 4 Nations-laget förra året, glöm inte det. Han var bänkad den första matchen. Två av de tre främsta målskyttarna i NHL just nu är kanadensiska forwards som inte var med i förra årets lag. Kan den långsamma starten ha pressat ut Bennett? Kanske tar Kanada med antingen Bennett eller Wilson, men inte båda.
Jag förstår fortfarande inte ”Fox-är-dålig”-diskussionen. 4 Nations-turneringen var inte hans bästa, visst, men det var ju fyra matcher. Hur är det med hela förra säsongen, plus den här säsongen, då Fox och Vladislav Gavrikov förmodligen har varit den bästa spelförande bacjduon i NHL? Team USA:s tränare Mike Sullivan är nu också Fox tränare i Rangers. Med det sagt indikerade viskningar att Fox potentiellt var på väg ut, och det var innan han hamnade på långtidsskadelistan med en överkroppsskada. Hans olympiska tillgänglighet är inte i fara, men kan tiden borta tillåta en annan kandidat att lysa mer och ta över Fox plats?
Konecny spelade i 4 Nations-truppen och delade till och med toppositionen i Kanadas poängliga under VM 2025. Men hans spel har inte glänst den här säsongen – han gjorde bara fem mål i slutet av november – och när du är en tilltänkt fjärdelinare kan till och med en mini-svacka avgöra en jämn kamp mellan dig och en glödhet spelare. Även om Konecny har sandpapper i sitt spel, kan Kanada välja bättre defensiva forwards och/eller mer fysiska forwards för sin botten sex-kedja.
Miller är 32 år gammal. Amerikanerna har ett halvdussin yngre forwards som försöker slå sig in och ta plats i truppen till Milano. Miller har kämpat den här säsongen. Hans kroppsspråk och kommentarer efter matcherna har ibland gett ett dåligt intryck. Vi vet att åtminstone en 4 Nations-forward har ”spelat bort sig från truppen”, enligt min kollega Anthony Di Marco. Kanske är det Miller? Han har helt enkelt inte varit på OS-nivå den här säsongen, och han har ständigt varit småskadad.
Sam Montembeault. Foto: David Kirouac-Imagn Images
Sam Montembeault, MV, Montreal Canadiens (Kanada)
Vi skulle kunna sätta Jordan Binnington här också, men Binningtons plats i laget är fortfarande säker med tanke på att han var Kanadas startande målvakt på vägen mot 4 Nations-titeln förra året. Montembeault var trean, och han har varit en av ligans sämsta målvakter den här säsongen. Binnington, Montembeault och Adin Hill var de enda målvakterna som ens bjöds in till Kanadas sommar-orienteringsläger, men med ett halvdussin kanadensiska målvakter som spelar bättre än dem, plus att Hill är skadad, är det rimligt att anta att någon kommer att tvinga ut en målvakt. Montembeault skulle sannolikt vara den som får lämna, förutsatt att Hills hälsa tillåter OS-deltagande.
