Leo Carlsson ifrågasattes när Anaheim Ducks valde honom före Adam Fantilli i NHL-draften 2023.
Tre år senare har svensken vuxit ut till en av ligans bästa centrar – och lett Ducks tillbaka till NHL-toppen.
Här är historien om hans resa från draften till stjärnstatus i NHL.

  • Det kontroversiella valet: Carlsson framför Fantilli
  • Demoncoachens betydelse: ”Bästa tränaren jag haft”
  • Följer i ”Bäckis” och ”Zätas” fotspår
  • Veteranernas inflytande
  • Överglänste Connor McDavid
Leo Carlsson har gått från talang till storstjärna under sina tre första år i NHL med Anaheim Ducks. Foto: Imagn Images/Bildbyrån & AP Photo/Alamy (montage)

Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och översatt till svenska.

När Chicago Blackhawks vann draftlotteriet 2023 skakades NHL:s framtid om på allvar.

Chicago hoppade förbi Anaheim Ducks och knep förstavalet – och därmed möjligheten att välja den självklara franchise-spelaren Connor Bedard. För Anaheim, som kom från en säsong med bara 23 vinster på 82 matcher och desperat behövde en spelare som kunde förändra organisationens framtid, betydde det att valet i praktiken stod mellan centrarna Adam Fantilli och Leo Carlsson – och hoppet om att någon av dem skulle kunna vända utvecklingen.

Fantilli, som precis hade vunnit Hobey Baker Award som collegehockeyns bästa spelare, betraktades som det givna andravalet i draften. Majoriteten av rankingarna hade honom före Carlsson, precis som de flesta mock drafts som försökte förutspå Anaheims beslut.

Men general managern Pat Verbeek och hans scouter gick mot strömmen.

De valde Carlsson.

– Jag tror att vi till slut blev väldigt fascinerade av hans hockey-IQ och kreativitet, sade Verbeek till NHL.com efter draftvalet.
– Han har uppenbarligen väldigt bra storlek, men det jag verkligen älskade var hans tvåvägsspel. Jag tror att han har potential att bli en dominant spelare över hela isen.

Leo Carlsson efter att ha valts tvåa av Anaheim Ducks i NHL-draften 2023. Foto: AP Photo/George Walker IV

36 månader efter NHL-draften har Leo Carlsson anlänt

Nu, nästan 36 månader senare, har Verbeeks vision blivit verklighet. Efter Carlssons tredje NHL-säsong – och mitt under Anaheims oväntade resa förbi första rundan i Stanley Cup-slutspelet – har svensken etablerat sig som en av NHL:s allra bästa centrar.

Carlsson hade en stabil men inte spektakulär andra säsong 2024/25, där han noterades för 45 poäng på 76 matcher samtidigt som Anaheim gick 35–37–10 och missade slutspel med 16 poängs marginal. Det blev också säsongen som kostade tränaren Greg Cronin jobbet.

Det öppnade dörren för Ducks att anställa den trefaldige Stanley Cup-mästaren Joel Quenneville. Ligans tidigare avstängning av Quenneville hade hävts efter hans inblandning i Chicago Blackhawks-organisationens bristande agerande kring anklagelserna om sexuella övergrepp mot tidigare videocoachen Brad Aldrich från före detta Blackhawks-spelaren Kyle Beach år 2010.

Med Quenneville bakom bänken fick Carlsson snabbt förtroende från en av NHL:s mest framgångsrika tränare i modern tid. Efter att ha spelat 16.14 minuter per match året innan fick svensken mer istid än så i samtliga matcher utom två under oktober månad. På säsongens tio första matcher stod Carlsson för 15 poäng – och han hade bara börjat.

”Den bästa tränaren jag någonsin har haft”

Efter en seger mot New York Rangers den 15 december hade Carlsson producerat 17 mål, 24 assist och 41 poäng på 34 matcher. Han låg då på 19:e plats i NHL i poäng per 60 minuter, samtidigt som Ducks toppade Pacific Division med ett facit på 20 vinster på sina första 34 matcher.

– Det här är uppenbarligen ett annorlunda lag, sade Carlsson till Daily Faceoff efter segern mot Rangers.
– Vi är ett mycket bättre lag, och det hjälper… Quenneville är den bästa tränaren jag någonsin haft. Allt tillsammans gör det mycket enklare för mig. Jag utvecklas också. En extra sommar betyder mycket för någon i min ålder. Jag är mer självsäker och bekväm där ute.

Joel Quenneville har betytt mycket för Leo Carlsson. Foto: Kiyoshi Mio-Imagn Images

Det är svårt att överskatta hur viktig den självsäkerheten och tryggheten var för att Carlsson skulle kunna ta steget från bra till elitnivå. Det finns få spelare i NHL som kan matcha kombinationen av storlek, fart och teknik som 21-åringen besitter. Att känna en tränares förtroende – att få friheten att välja sina lägen, ta risker och skapa utanför strukturen – är exakt vad en offensivt begåvad ung spelare behöver för att kunna göra sådant som få andra i världen klarar av.

Samtidigt händer det ofta att unga offensiva stjärnor går för långt i jakten på fler poängchanser och börjar fuska defensivt, vilket i slutändan gör dem till en belastning.

Men inte Carlsson.

Följer den svenska center-traditionen

Precis som många stora svenska centrar före honom – Nicklas Bäckström och Henrik Zetterberg kommer snabbt i åtanke – är Carlsson både villig och kapabel i boxplay och gör allt som krävs för att begränsa motståndarnas målchanser. Hans expected goals-andel på 53,37 procent vid spel fem mot fem rankades som tredje bäst bland Anaheims 18 ordinarie utespelare den här säsongen.

– Jag kanske inte kan göra 120 poäng i ligan, men jag vill vara en viktig spelare och en tvåvägscenter över hela banan, förklarade Carlsson.

Det var ungefär då som Carlssons genombrottssäsong – en säsong som såg ut att kunna ta honom in i diskussioner om flera stora individuella priser – plötsligt bromsades upp. En tydlig produktionssvacka gjorde det uppenbart att han spelade skadad, och den 16 januari meddelade Ducks att han skulle missa tre till fem veckor efter en operation för att behandla en Morel-Lavallée-skada i vänstra låret.

Bakslaget kostade inte bara Carlsson momentumet som både han och Anaheim byggt upp – det kostade honom också en gyllene möjlighet att representera Tre Kronor vid vinter-OS 2026, där han med stor sannolikhet hade centrat Sveriges förstakedja.

Anaheim tappade fart under Carlssons frånvaro och behövde tid för att hitta rytmen även efter hans återkomst. Men till slut gjorde Ducks tillräckligt för att ta sig till Stanley Cup-slutspelet som tredje seed i en svag Pacific Division.

Cutter Gauthier och Leo Carlsson tar Anaheim Ducks mot nya nivåer. Foto: Bildbyrån/Imagn Images

Tar rygg på veteranerna

Som slutspelslag kom Ducks med en spännande ung kärna bestående av Carlsson, Cutter Gauthier, Beckett Sennecke och Jackson Lacombe – samtidigt som rutinerade veteraner som Chris Kreider, Jacob Trouba och Radko Gudas fanns där för att visa vägen.

– Det betyder enormt mycket, säger Carlsson om veteranernas betydelse.
– Jag har pratat mest med Kreider eftersom han spelat i min kedja. Han bidrar med så mycket och pratar med mig efter varje byte om saker jag kan göra bättre och saker jag gör bra. Han har hjälpt mig mycket.

När det gäller den unga generationen gjorde Gauthier över 40 mål under sin andra hela NHL-säsong. Sennecke noterades för 60 poäng som rookie och nominerades dessutom till Calder Trophy.

Ducks-laget från slutet av 2000-talet och början av 2010-talet byggde kring centern Ryan Getzlaf med Corey Perry och Bobby Ryan på kanterna. Frågan är om den här nya trion kan bli ännu bättre.

– Det är otroligt spännande, sade Carlsson till Daily Faceoff i december.
– Tänk bara om två eller tre år vilken typ av lag vi kan vara om vi fortsätter så här. Det är väldigt spännande.

Anaheim Ducks – NHL:s nya maktfaktor

Det tog inte ens ett helt år från den tidpunkten innan Anaheim utvecklades till en maktfaktor. Under klubbens första Stanley Cup-slutspel i den nya eran – och trots att laget fortfarande har enorm utvecklingspotential – slog Ducks ut de tvåfaldigt regerande Western Conference-mästarna Edmonton Oilers relativt komfortabelt i första rundan.

Nu ligger Anaheim under med 3–2 i matcher mot det rutinerade och Stanley Cup-vinnande Vegas Golden Knights.

Carlsson har klivit fram när det behövts som mest. Han matchades främst mot Connor McDavid i serien mot Edmonton, och när båda var på isen kontrollerade Ducks 55,4 procent av expected goals vid spel fem mot fem. Med tio poäng på elva matcher levererar han både offensivt och spelmässigt mot världens bästa spelare – precis som man förväntar sig av en etablerad förstacenter i NHL.

Tillsammans med Gauthier har Carlsson dessutom blivit bara den sjätte forwarden vald topp tio sedan NHL-draften 2010 att producera minst 65 poäng under grundserien och över tio poäng i slutspelet samma säsong – samtidigt som spelaren fortfarande är på sitt rookiekontrakt.

Även om Anaheim nu riskerar att bli utslaget hemma i match sex mot Vegas i natt råder det ingen tvekan om att säsongen redan varit en enorm framgång, långt över även de högst ställda förväntningarna.

Med en äkta toppcenter i NHL som frontfigur är Ducks på väg mot att bli en ständig utmanare – långt före tidsplanen.

Source: Leo Carlsson @ Elite Prospects

The post Så blev Leo Carlsson NHL:s nya storstjärna appeared first on hockeysverige.se.

Läs hela artikeln här