St. Louis Blues håller sig kvar i kampen om en slutspelsplats i NHL, men framstår inte som någon reell utmanare. Laget är på väg mot en poängskörd i mitten av 80- till låga 90-tal, i stort sett samma nivå som varje säsong sedan 2022-23.
I spel fem mot fem ser siffrorna bra ut: sjua i expected goals-andel (53,3 procent), tia i målchansandel (52,0 procent) och femma i andel högkvalitativa chanser (55,2 procent), enligt naturalstattrick.com. Problemet är att Blues bara är medelmåttigt på att få iväg skott på mål och ännu sämre på att sätta dem – en skotteffektivitet på 9,4 procent placerar laget på 19:e plats i ligan.
Robert Thomas, Dylan Holloway och Jimmy Snuggerud är fina spelare, men skulle på ett verkligt topplag snarast fungera som kompletterande pusselbitar. Alla tre är på väg mot runt 60–70 poäng, vilket inte räcker i en liga där ett 60-tal spelare just nu producerar i poäng-per-match-takt.
Målvaktssituationen är splittrad. Jordan Binnington har i praktiken spelat sig ur rotationen, medan Joel Hofer håller en lysande räddningsprocent på .923. Sommarens värvning av Mason McTavish var ett försök att höja skicklighetsnivån, och han är på väg mot knappt 30 mål – men det räcker inte för att lyfta laget ur ligans mittenskikt, särskilt efter att Jordan Kyrou lämnat.
Framåt står GM Alex Steen inför ett dilemma. Blues saknar både tillräckligt med tunga tillgångar för att handla till sig unga stjärnor och NHL-nära talanger att plocka upp. Att trejda yngre kärnspelare som Thomas, Holloway, McTavish eller Philip Broberg skulle i praktiken innebära en ombyggnad – något klubben hittills undvikit.
Resultatet är ett lag som är för bra för att bli riktigt dåligt, men för tunt för att utmana divisionsstorheter som Minnesota Wild, Dallas Stars och Colorado Avalanche. Utan aptit för ombyggnad kan Blues räkna med fler säsonger av samma slag.
Sammanfattat av Riktighockey Redaktion baserat på rapportering från The Hockey News.